Det första som slog mig när jag såg den här bilden var hur stramt enkel den är. Kompositionen tillsammans med den återhållsamma färgskalan fungerar verkligen tillsammans. Den lövklädda stigen bildar en triangel som för mig som betraktare in i bilden, samtidigt som träden med dess vertikala linjer bromsar upp denna rörelse.

Bilden är väldigt rakt på sak och jag tycker att det funkar utmärkt i det här fallet. Ibland kanske vi som fotografer krånglar till det för mycket?

Jag tycker nog att bilden är bra som den är, men ger ett par förslag som Niclas kan testa och se vad han tycker. Först skulle jag kunna tänka mig att mörka ner stigen lite i förhållande till resten av bilden så att bildytan blir lite mer balanserad vad gäller ljushet. Jag skulle också kunna tänka mig en försiktig vinjettering för att framhäva djupkänslan lite mer. Kanske hade ett försiktigt användande av polarisationsfilter vid fotograferingstillfället hjälpt bilden ytterligare.

Bilden är tagen på frihand med iso 400 eftersom Niclas inte hade något stativ med sig för tillfället.