|
av Magnus Lindbom

Hovs hallar - Oktober 2008
Innan den årliga natufotofestivalen i Vårgårda tog jag två dagar ledigt för att besöka Hovs hallar, en plats som jag inte tidigare varit vid men som jag har hört mycket om.
När jag kom fram efter en lång bilresa höll solen på att gå ner och det fanns endast ett fåtal moln på himlen. Det var väldigt vackert men svårt att översätta till bild. Istället för att försöka pressa fram bilder tog jag mig tid att varva ner och ta in omgivningen. Något som jag tror är väldigt viktigt och lätt glöms bort i jakten på bilder.
Efter att ha fotograferat i Söderåsens nationalpark följande morgon bar det återigen iväg ut till Hovs hallar. Ett grått molntäcke täckte hela himlen och regnet hängde i luften. Vinden hade tilltagit och vågorna slog in mot klipporna. Hovs hallar presenterade sig från en helt annan sida jämfört med tidigare och förhållandena överensstämde mer med landskapet som jag såg det.
Jag kom fram tidigt på eftermiddagen och hade gott om tid på mig innan solen skulle gå ner så jag gick lugnt runt och funderade kring olika bildidéer. Efter ett tag fick jag syn på två stenformationer ute i vattnet med väldigt dramatiska former.
Jag placerade kameran lågt för att få stenarna i förgrunden mer framträdande men framförallt för att få de två stenformationerna ute i vattnet att bryta horisonten och på så sätt göra dem än mer dramatiska. Stenarna i förgrunden bildar en halvcirkel som sedan fortsätter runt i stenformationerna längre ut i vattnet och blir till en cirkel som ramar in bildens centrala delar.
Nu hade jag ordnat alla bildens element på ett sätt som kändes bra, men jag var medveten om hur viktig vattenrörelsen är för kompositionen. En slutartid något längre än 1 sekund gav både rörelse och struktur i vattnet och efter några försök lyckades jag få vattnet att samspela med bildens övriga element. Vågen kommer in genom öppningen mellan stenformationerna och sprids sedan ut mellan förgrundens stenar och skapar på så sätt en koppling mellan dessa element. Den våg som slår upp på den vänstra stenformationen var en välkommen bonus.
För att få till en längre slutartid utan att behöva blända ner och tappa skärpa använde jag ett polarisationsfilter och för att hålla tillbaka himlen använde jag ett 2-stegs graduerat gråfilter.
När jag fotograferar med svartvitt i åtanke ställer jag om kamerans bildstil till svartvitt. Eftersom jag fotograferar i RAW-format får jag en svartvit förhandsvisning på kamerans skärm men behåller samtidigt all färginformation i RAW-filen. Det är nyckeln till att sedan kunna göra en bra svartvit-konvertering.
Jag tycker bilden är ett bra exempel på att det går att fotografera även i mulet väder och att det inte behöver vara en dramatisk solnedgång för att skapa en uttrycksfull bild.
19 mm, f 11, 1,3 sekunder, iso 100
|