Formatet i sig är en otroligt viktig del i hur vi upplever en bild som betraktare. Genom att beskära en bild till ett nytt format kan vi göra så att ytan och innehållet i bilden jobbar tillsammans och skapar en helhetsupplevelse för betraktaren.

Jag ska i denna artikel beröra tre olika format. Jag kommer att visa på olikheterna så att du som fotograf sedan kan använda dom till din fördel och vara medveten om dem vid fotograferingen. Beskärningar i bilden bör göras med en tanke, inte för att man har slarvat vid fotograferingen.

Småbildsformat (2x3)

Det vanligaste formatet är 2x3 eller småbildsformatet som vi kan kalla det. Alltså det format de flesta sensorer har och därigenom våra bilder är i om vi inte beskär dom alls. Det finns givetvis undantag från detta tex kompaktkameror och mellanformats kameror som kan ha andra format.

2x3 formatet är ganska långsmalt och ytan blir mycket dynamisk. Detta gör att man inbland får vara lite försiktig i hur man använder den. Speciellt i stående bilder kan det bli för mycket fart och spänning i bilden. Ögat kan fara genom ytan som ett jetplan och aldrig mer komma tillbaka.

Liggande bilder är mycket lugnare och är då lättare att komponera med det långsmala formatet. När bilden ligger så ligger den på den längre sidan vilket gör den harmonisk och stabil. Det tar ut farten i 2x3 formatet så den känns inte lika snabb. Stående på den korta sidan blir den instabil men också mycket spännande om man lyckas komponera bra. 

Kvadratiskt format (1x1)

Det kvadratiska (1x1) formatet är helt utan rörelse. Alla sidor är lika långa vilket gör att det inte blir någon spänning eller dynamik i ytan. Traditionellt sett är detta ett vanligt använt format i Sverige på grund av Hasselblad som producerade kameror med en negativstorlek på 6x6 cm. 

Det är ett rätt intetsägande format i grunden. Men om man fyller det med dynamik och rörelse kan det blir otroligt bra. Det kvadratiska formatet ställer stora krav på fotografen. Man behöver kunna omvandla den stillastående kvadraten till en bild med rörelse i.

Det kvadratiska formatet passar bra till bilder som är röriga med mycket linjer och riktningar. Kvadraten lugnar då ner innehållet och på så vis kan man skapa en relativt lugn bild som är lätt att ta till sig av ett från början mycket rörigt och instabilt motiv.

Storformat (4x5)

Men det finns också en massa mellanting till dessa format. Exempelvis 4x5 som är ett vanligt förekommande format bland landskapsbilder. De flesta storformats kameror är 4x5 och tittar man på Ansel Adams klassiska landskap är de ofta just i detta format. Det finns fortfarande många landskapsfotografer som använder storformatskameror.

Det trevliga med 4x5 är att det finns en rörelse i ytan utan att den blir extremt fart fylld. Formatet är mycket harmoniskt så det fungerar bra att fylla med mycket dynamik men kan också användas för att skapa ett lugn i bilden. Framför allt stående bilder tycker jag ofta lugnar ner sig betydligt när man byter från 2x3 till 4x5. 

Detta kan låta lite som ett tråkigt format då man inte vågar ta ut svängen åt något håll. Men det finns stora fördelar med ett mellanting som fungerar till det mesta. Nya digitala mellanformats kameror har formatet 4x3 vilket är ett mellanting mellan 4x5 och 2x3 men för enkelhetens skull så slår vi här samman det med 4x5, egenskaperna är ganska lika.

Det svåra är att ta med sig formaten ut i fält när man ska ta bilden och lära sig att komponera med ett format som är annorlunda än sökaren på kameran. Varför har vi inte fått fler kameror som maskar bort delar av bilden i sökaren? Vad jag vet är det bara Nikon D3 och D3x som kan maska till 4x5 format. Min lilla kompaktkamera klarar tre olika format. Det gör det otroligt spännande att testa olika format och man ser direkt hur det blir på skärmen. 

Men vad offrar man när man beskär till nya format? 

Man klipper bort rätt mycket av bilden. Det man tar bort är pixlar vilket i sig är kvalitet. Men även om jag är mån om kvalitén tar jag hellre en bild med bra känsla än en med bästa kvalitet som saknar den där känslan. De flesta kameror i dag har dessutom pixlar så det räcker och blir över för de flesta användare. Då gör det inte så mycket att klippa bort lite av dem för ett bättre slutresultat.

Tips!
För att prova olika format är Lightrooms beskärningsverktyg väldigt bra. Byt format till det du önskar att prova och sedan trycka på L (lights out) två gånger för att dimma ljuset så att du lättare ser bilden. Du kan även skapa presets med vanliga format som du använder ofta.

För som med allt annat så det enda man lär sig av är att prova. Så sätt dig framför datorn och testa olika format och ge dig sedan ut med dessa tankar i huvudet. Det kan komma att berika din fotografering. 

Visa gärna upp dina bilder i vårt forum och motivera gärna varför du valde de format du gjorde så kan vi få igång en intressant diskussion. 

0 Kommentarer

Ett ögonblick i Tarfala - Magnus Lindbom

En bild från skidturen i Kebnekaiseområdet i slutet av februari. Att ensam tillbringa ett par dagar i mäktiga Tarfaladalen gjorde ett djupt intryck på mig. Upplevelserna är ju grunden till bilderna, utan dem är det svårt att skapa intressanta bilder. Något man lätt kan glömma bort i "bildjagandet" men som är sunt att påminna sig om dagligen.

Solen var länge skymd av en molnbank som låg nära horisonten och när den väl bröt igenom denna visade sig detta skådespel. För mig handlar stora landskap som detta ofta om ögonblicket. Det handlar om att få olika element att samverka och tillsammans skapa något mer. Min fascination för hur molnen på himlen accentuerade bergstoppen (Norra klippberget) gjorde att jag valde en kort brännvidd för att låta himlen ta en större roll i bilden. 

Ljusspelet sätter fokus på bergstoppen och skapar djup i bilden. I fjällen och andra mer öppna landskap finns möjlighet till detta selektiva ljus som kan vara så spännande. En halvklar morgon eller kväll kan ge oanade möjligheter.

Ofta är ju rådet att med vidvinkel arbeta med en förgrund för att skapa djup i en bild men jag tycker att den här bilden är ett bra exempel på att vidvinkel även kan användas på andra sätt, t.ex att framhäva en spännande himmel.

Som vanligt när jag fotograferar i svartvitt har jag kameran inställd på svartvit visningsbild och RAW-format. När jag sedan plockar in bilderna i datorn gör jag några grundjusteringar i Lightroom på färgoriginalet för att sedan exportera till Photoshop där jag gör svartvit-konverteringen.

2 Kommentarer

Hålet, Neptuni åkrar, Öland - Patrik Larsson

Hålet man inte vill hamna i!
Jag får lite känsla av Island i denna bilden. Jordens inre försöker ta sig fram.
Denna kväll var himlen helt ok men molnen hade inte de former jag tyckte skulle passa med den kantiga förgrunden som kalstensflaken bildar. Därför blickade jag istället ner, framför mina fötter.

Just vid Neptuni är kalkstenen mycket framträdande och ligger otroligt läckert i olika lager som får en extra dimension när vattnet rinner över. Havet var ganska lugnt. Så det var formerna i kalkstenen som tilltalade mig mest.

Jag och Magnus gick åt var sitt håll och började fotografera. Det tog inte lång stund innan vi båda var totalt uppslukade. Vi kom helt klart in i någon form av zon där tid inte finns. Man bara flyter fram och tar bilder utan att fundera så mycket. En otrolig känsla som jag sätter stort värde vid. Den infinner sig inte så ofta som man skulle hoppas tyvärr.

Ju mer jag fotograferar desto mer intresserad blir jag av bilder som inte är självklara för betraktaren. Många har säkert sett mina mer klassiska kustbilder och inget ont om dom, jag gillar att göra dom också, men det är en större utmaning att skapa något intressant av ett mindre landskap.

Det svåra med just denna bilden var att tajma vågorna. Kom det för mycket vatten syntes inte hålet och kom det för små vågor rann dom inte ner över kanten. Det var viktigt för bilden att allt skulle vara täckt av vatten. Detta för att skapa något där ingen kan fästa sig vid en fast yta som tex en klippa är. Alla känner igen klippan och då är mycket av abstraktionen borta.

Det var först när vi kom tillbaka till stugan och jag laddade in bilderna i datorn som jag insåg att det faktiskt hade blivit så som jag tänkt.

Med lite snabb bildbehandling i Lightroom fick jag fram en bild med mer kontrast och starkare färger som mer symboliserar det jag såg och kände när jag tog bilden. Det är alltid känslan jag hade är jag tog bilden som jag vill förmedla.

Det är många som sagt det och jag är beredd att hålla med. De mest spännande bilder är ofta de som saknar en horisont. Ge dig ut själv och testa resultatet kan bli mycket bättre än du tror.

3 Kommentarer

Patrik fotograferar blommor på Öland. Han använder ett trästativ 
från Stabil och en kulled från Really Right Stuff.
 

Tips när du jobbar med kameran och stativ
Komponera först bilden med kameran i händerna, ofta innebär de bästa kompositionsmöjligheterna att stativet måste ta sig någonstans dit det inte tar sig så lätt och det är lätt att hamna i bekvämlighetsfällan om man hela tiden jobbar med kameran på stativet. Fäst inte kameran på stativet förrän du har hittat en komposition som känns bra.

Istället för att hela tiden fälla ut/dra in stativbenen för att ändra stativets höjd så kan det vara lättare att bara justera vinkeln på dem.

Använd trådutlösare eller timer så att kameran och stativet står helt still under exponeringen. Med fördel kan även spegeluppfällningen användas för att reducera vibrationer i kameran ytterligare.

Ett vattenpass att fästa i blixtskon på kameran gör det enkelt att få horisonten rak även i situationer då det är svårt att se rakt genom sökaren, exempelvis när kameran befinner sig nära marken.

Jag har postat en tråd i forumet med kort info och länkar till olika tillverkare. 

1 Kommentarer

Söderåsens nationalpark, Oktober 2008

En fuktig höstmorgon i Söderåsens nationalpark från utsiktspunkten Kopparhatten som är så nära en ikon man kan komma i Sverige. Trots att platsen är välfotograferad så går det att göra personliga bilder. Jag fascinerades över färgspelet i trädens lövverk och kontrasten mot den bara stenen. Den lätta dimman skapar en extra dimension i bilden.

Jag funderade kring olika kompositionsmöjligheter, men hur jag än vred och vände kameran så blev det inte som jag ville i småbildsformatet. Jag såg en mer fyrkantig bild där linjerna kom till rätta och istället för att ta en bild och sedan beskära så tog jag fyra vertikala där jag efter varje exponering flyttade kameran åt höger med 30% överlapp. På så vis kan jag sedan i efterbehandlingen med hjälp av Photoshop sätta ihop dessa bilder till en bild med betydligt högre detaljrikedom än om jag hade valt att beskära mig till samma utsnitt från en bild. Och bilder som dessa handlar ofta om just hög detaljrikedom.

Det är värt att ha den här möjligheten i åtanke om kamerans givna format inte ger den önskade bilden. 

Genom att inte inkludera horisonten blir bilden mer intim och av grafisk karaktär, vilket verkligen lyfter fram det som fångade mitt intresse, de olikfärgade träden, stenen och dimman. Ett tips är att börja med att fundera kring vad man vill förmedla i bilden och sedan komponera bilden medvetet utefter det. Fundera kritiskt kring de bildelement som är inkluderade i kompositionen vid tagningstillfället. Är det något av dessa element som inte tillför något till bilden? 

84mm (4 vertikala bilder), f11, 1 sek, iso 100, Inget filter

Missa inte vår workshop i Söderåsens nationalpark 24-26 april. Det blir en underbar helg där vi möter våren i bokskogen. Anmäl dig redan idag för att vara säker på en plats.

0 Kommentarer